do we ever stop comparing?


Ett telefonsamtal jag gruvat mig för så länge, en ångestfylld klump i magen.
Något jag skjutit upp allt för många veckor och spenderat alldeles för lång tid på mig att tänka över det.
kan jag sluta övertänka allt?!

So now it's done. det slutade med glädjetårar och ett leende som omöjligt kunde suddas bort:)

Nu var det bara den där delen om att bestämma sig.
som oftast brukar vara ännu svårare.

bedtime, ska upp 9 och mata katten morris.
jag saknar katt :(

godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0